Tiden tvärtom

Har  tänkt på hur konstigt det blivit med vår tid jämfört med förr,
lite upp och nervända världen

Förr hade vi frysen full av älgkött, det var vardagsmat, vi använde älgköttet så oförsiktigt och man kunde
t ex mala ner en filé till färs för att göra köttbullar.
Däremot var kyckling en söndagsrätt.
Stekt kyckling med ris och currysås var rena uppvisningen på välstånd.

Idag  hanterar vi den lilla älgsteken med stor vördnad och kyckling är för evigt
förvisad till lunchhaket.

Förr var köpta kakor lyx, för då hade man pengar
(detta har jag berört förr, se kafferep)
och de hembakta kakorna var vardagsdopp, en självklarhet i frysen,
men ack så simpla.

Idag är de hembakta kakorna nästan helgonförklarade,
och de köpta småkakorna finns i drivor på lågprisaffärer.

Förr kunde man gå till grannen och hämta en knippe morötter, en låda potatis och en hink blåbär.

Idag är morötter utan plastförpackning och potatis från den lilla hemmaodlaren bland det dyraste man kan köpa. Något enbart för de riktigt medvetna.

Det finns många fler sådana exempel, och fler ändå om man inte bara pratar om maten.

Hur ser då framtiden ut?
Jag tror att trenden fortsätter, jag hoppas att drivorna med billiga kakor minskar,
att vi börjar ta hand om vår mat på ett värdigare sätt, och jag hoppas att alla ska kunna
njuta av mat från småskaliga jordbruk, att det inte bara är en liten klick människor som får äta bra mat och resten får nöja sig med artificiella kaksmulor.
Men jag är inte så säker på vem som vinner,
samtidigt som vi börjar värna om allt ekologiskt , närodlat och småskaligt så blir jordbruken färre och färre, större och större enheter, och värst av allt.
Skogen som skövlas till förmån för ensidig odling, vilket utarmar mer än vad det ger.

Så vem vinner? David eller Goliat?